Olsbro i Ätrans dalgång strax väster om Åsarp i Redvägs härad står en vikingatida runsten kallad Olsbrostenen. Den har en ristning vilken förutom en runinskrift också har en praktfull bild av "Det stora djuret".

Guve reste denna sten efter Olav, sin son,
en mycket dugande ung man.
Han blev dräpt i Estland.
Håvard(?) högg stenen.

Bilden av Det stora djuret är Västergötlands mest praktfulla, vikingatida ristning. Enligt Fotevikens museum var detta den danska kungamakten och de danska stormännens speciella symbol. Kanske att stenens Olav följde med danske Harald Blåtand som vid den här tiden var på härnadståg, bl.a. bort till Estland.

Det stora djuret finns i Västergötland på runstenarna här i Olsbro vid Ätran, i Stora ek vid Tidan och i Rogstorp vid Friaån där de senare rinner ut i Vänern.

Gravhög med mittsten i Åsarp, belägen ca 30 m rakt ovanför Ätran
(Ätran rinner fram bakom buskaget i förgrunden)

Tillbaka

Bolagsmannen Äsbjörns sten

Vid Himmelsberg ca 250 norr om runstenen låg enligt traditionen staden Älvers södra port, och nordost därom finns rester efter en hålväg. En dryg halvmil åt nordväst står thegnstenen i Alarp och tre km åt norr står bolagsmannen Äsbjörns sten:

Runsten Vg 182 i Åsarp söder om Falköping

Sluta reste denna sten efter Äsbjörn,
sin bolagsman, och gjorde denna bro

Kanske att Äsbjörn och Sluta var vikingatida handelsmän, andra stenar som vittnar om bolag var en som stod i Barne Åsaka och en som sitter i kyrkväggen i Ås kyrka. Bron som Sluta byggde bör ha legat alldeles i närheten, fordom fanns här stora sankmarker vilka troligt omgavs av vidsträckta hedar.
Invid runstenen ligger en domarring, återskapad av byborna på 1970-talet efter att en tidigare markägare släpat iväg dem och lagt dem i en gärdsgård.

Tillbaka

Vikingafärder österut

Av runstenarna i Västergötland är det fem som omtalat färder som gått österut. Förutom Olsbrostenen ovan förekommer följande stenar:

• I Hassla, Kinneved sn stod fordom en sten med ristningen "Brand reste denna sten efter Åsmund. Han blev dräpt i österväg".
  Stenen är nu försvunnen.
• I Smula sn fanns tidigare en sten med inristningen "Gulle (Kolle) reste denna sten efter sin hustrus bröder, Äsbjörn och Jule, mycket dugande unga män. Men de föllo på krigståg österut".
  Stenen står idag på Dagsnäs.
• I Kölaby sockenkyrka förvaras en sten med ristningen "Agmund reste denna sten efter Åsbjörn, sin frände, och Åsa(?) efter sin make, och denne var son till Kolben. Han dog i Grekland".
  (Någonstans runt Miklagård, se karta).
• På runstenenen i Dalum kyrka: "Toke och hans bröder reste denna sten efter sina bröder. Den ene dog västerut och den andre i öster".

Intressant är att samtliga dessa runstenar som talar om österlandsfärder står inom ett endast en dryg mil stort område. Det är därför inte osannolikt att söka ett samband mellan dem. Intressant är också att man i detta område befinner sig ungefär så mitt emellan Västerhavet och Östersjön som det överhuvudtaget går att komma... Men via Ätrandalen tog man sig ner till det under vikingatiden danska Halland, så man får förmoda att man seglade tillsammans med danskar.

Vikingafärder västerut

• På Vist kyrkogård i Ätradalen strax norr om Ulricehamn och ca en mil söder om Dalum står Gudes runsten som minner om resor till England: "Gere satte denna sten efter Gude, sin broder. I England slöt han sina dagar".
• I Edsvära norr om Lidan som rinner ut i Vänern finns vikingen Gers sten: "Tola satte denna sten (efter Ger), sin (Son), en mycket god ung man. Denne vart död på västervägar i viking".
• I Västanåker på Kålland ungefär mittemellan Dalbosjön och Kinneviken står Gudmars sten: "… reste stenen efter sin son Gudmar(?). Han blev dräpt i England".

Tillbaka

Thegn-stenar

En del runstenar nämner ordet thegn eller tägn. Titeln är känd både från Danmark och England och betecknade en storman som "höll land" å kungens vägnar. I England hette det ursprungligen cyninges þegn - kungens thane, military servant eller attendant. Åtminstone i England menar man att tileln senare gled över i riddare, kanske då för Sveriges del i dominus. Dominus är latin och kan översättas till herre eller härskare.

Förekomsten av thegnstenar är för Sveriges vidkommande absolut störst i det inre av Västergötland medan det finns 8 i Södermanland, 1 i Östergötland och 2 i Småland. I Danmark med Skåne (5) lär det finnas 17 thegnstenar.

Det skall enligt uppgift finnas 18 thegnstenar i Västergötland, nämligen:

Extern länk:
Thegnstenar och kungamakt

Tillbaka

Dreng-stenar

Titeln dreng är liksom thegn även den utan någon säker förklaring, men menas ha kunnat varit en person med lägre rang än thegnen. Andra förklaringar är att dreng var en hedersbenämning för en man som var ärlig, trogen och stod vid sitt ord, eller kanske att det var en yngre man som därmed hade lägre rang.

Det skall enligt uppgift finnas 18 drengstenar i Västergötland.

I Närke finns 2 drengstenar, Uppland har 11, Södermanland 6, Västmanland 4, Östergötland 9, Småland 2 och Öland 1. I danmark med Skåne (9) finns det tillsammans 18 drengstenar.

Vg 32, Vg 61, Vg 81, Vg 90, Vg 112, Vg 114, Vg 123, Vg 125, Vg 126,
Vg 127, Vg 130, Vg 153, Vg 154, Vg 157, Vg 162, Vg 179, Vg 181, Vg 184

* * * * *

Tillbaka

Fröstens sten

Thegnstenen i Alarp - Vg 137

Åle(Alle) och Karle reste denna sten efter Frösten,
sin fader, en mycket god tägn

Stenen står invid vägen i korsningen Brismene / Kinnarp och Axtorp en dryg halvmil väster om Ätran.

Tillbaka

Germunds sten i Hjälstad

Vg 8

Geting(?) reste denna sten efter Germund,
sin broder, en god tegn. Gud hjälpe

Stenen efter tegnen Germund påträffades i stenfoten till Hjälstad kyrka år 1890. Hjälstad ligger mellan Hjälstadbäcken och Tidan NO om sjön Östen, tre km norr om Vad och norr om Skövde. Den har ristningar på tre sidor och skall börja läsas nederst på vänstra smalsidan, sedan över stenens framsidas övre del och sedan ner på den högra smalsidan. Framsidan och höger sida är försedda med ett kors vardera.

Källor:
Fotevikens museum
Västra Götalands runstenar