ocknen Ljur är belägen mellan Ornunga och Nårunga i Gäsene härad. Enligt Lindskog var Ljurs kyrka "en gammal och väl underhållen trä-

Tillbaka

Ljurs tre kyrkor

En skylt på platsen berättar att det funnits minst tre kyrkor i Ljur. Den tidigast kända kyrkan omnämndes i jordeboken år 1540, troligt är att den uppförts ungefär samtidigt som sina grannkyrkor, runt år 1200. Denna kyrka brändes troligen i samband med Nordiska sjuårskriget 1566 då det berättas att den danske härföraren Daniel Rantzau via Ätradalen trängt in i Västergötland och i början av augusti nått fram till Nårungabygden. "Han brände och förstörde allt i sin väg".

Nårungas präst Laurentius Petri (Lars Pettersson) skrev på 1570-talet att kyrkans kalk hade konfiskerats i samband med Gustav Vasas reformation år 1527 - en av anledningarna till Västgötaupproret år 1529.

Den andra kyrkan i Ljur vet man stod på sin plats år 1583 då man i en inventarieförteckning kan läsa att "Liurs kyrkia haffr waritt öde och är nu upptaghin men haffr huarken kalck, disk, klede eller noghott som till kyrko tienst tienligt wara kan". Om denna andra kyrka också brann vet man inte, men år 1626 är Ljursborna återigen utan kyrka. I ett stämmoprotokoll skrev man detta år att "Ljurs socknemän har nu sammanskurit ½ tunna råg per stop till Ljurs kyrkias byggande".

År 1642 stod den tredje kyrkan rest. Den var byggd av ek- och furutimmer och hade en längd av 15,9 m och bredden invändigt var sex meter. Upp till taknocken var det åtta meter. På den södra sidan satt fem fönster och på västra gaveln ovan läktaren ett.

Kyrkklockan som idag finns hängande i en stapel på kyrkogården (rest av Ljurs församling år 1984) är gjuten i Skara år 1687 och en minnessten står rest väster om kyrkogrunden. Kyrkans sista predikstol finns på Alingsås museum och kyrknyckeln i Ornunga gamla kyrka.

Två kors på ödekyrkogården i Ljur

Index över kyrkorna

Tillbaka

Gudabelätet i Ljur

Cirka 250 m söder om ödekyrkogården i Ljur ligger Skattegården på vars trädgårdsmur det står två märkliga stenar. Om de sedan är ett gudabeläte och en fallossten eller inte, det är frågan, de tilldrog sig i alla fall Dag Stålsjös intresse på 1980-talet.

Dag Stålsjö inspekterar en märklig sten på stenmuren till Skattegården
i Ljurhalla - är detta ett hednisk gudabeläte?

Närbild av stenens ögon

Bilderna ovan ur Jan Skoglöws bok 'Västergötland, Sveriges vagga'
med vänligt medgivande av författaren

Kan det ha suttit något i ögonen som utgjort pupill?

Expertisen menar att ögonen helt enkelt är snäckan Brachiopod
som bäddats in i sedimenten...

Belätet som vakt vid grindstolpen till Skattegårdens trädgård

Invid stenen ovan står denna sten - en fallossten?

Tillbaka

Varia

År 1493 meddelade häradshövdingen på Dal att ödetorpet Halla i Ljurs socken i Gäsene härad i Västergötland tillfallit kyrkoherden Bengt Jönsson i Valstad som arv. Halla by menas av Linde ha givit Ljurhalla dess namn.

Trakten som tillhör Svältorna (Stora svältan) var känd för lönnbränning, superi, slagsmål och ett vilt leverne. Hembränning för husbehov var tillåten sedan 1787, men för varje liter som såldes måste man betala skatt till staten. Givetvis blev följden att man därför brände själv och sålde i smyg. År 1855 förbjöds husbehovsbränningen med påföljd att smygbränningen ökade ytterligare.
I Ljurhalla är man stolta över sin dialekt - ljurska.

Norrut mot Ornunga finns en labyrint.

Källor:
Skylt på platsen
P E Lindskog
Ljurhalla Missionskyrka