Valstad kyrka
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Det imponerande västtornet på Valstad kyrka från 1100-talet
yrkan i Valstad mellan Falköping och Tidaholm uppfördes under 1100-talet i romansk stil med västtorn, långhus, ett smalare rakslutet
kor och absid. Rester av ett västverk i tornet liksom kvaderstensmurverket talar för att det var en verklig storman som bekostade bygget, som patronus.

Tillbaka


Troligen på 1200-talet byggdes ett vapenhus i söder med en unggotisk portomfattning samtidigt som nya fönster med spetsbågsomfattningar av sandsten togs upp. Även valven tros ha slagits i samband med dessa arbeten liksom tillkomsten av den tunnvälvda sakristian. Dagens utseende fick kyrkan på 1890-talet då kor och sakristia revs och långhuset utvidgades åt öster samt försågs med korsarmar.



Valstad kyrka vars torn har fått en svag lutning åt väster

 

Tillbaka

 


Tympanonsten ovanför ingången till tornet


Källa: Bebyggelseregistret

 

 

Tillbaka

P E Lindskog om Valstad:


"Hvalstads kyrka är försedd med ett högt torn af huggen sten, hvari hänga 2:ne klåckor. Den större har följande inskription med latinsk munkstil, utgörande blott en enda rad rundt omkring klåckan, och är sisdta versen ofullbordad, kan hända blott af den orsak, att ej mera fått rum på denna rad: Alma: serena: pia: præclara: beata: Maria: -- Sis: mihi: sancta: --".

 

Tillbaka

Walstad - platsen för ett fältslag

"Ingen ting hindrar att man kunde skrifva Walstad, och detta namn kunde helt enkelt betyda det samma som Walplats. I detta fall vittnade namnet om ett fältslag, som här kunde vara hållet för så lång tid tillbaka, att berättelsen derom ej hunnit till oss".
(I kyrktornet finns en kanonkula).

 

Tillbaka

Den kungafientlige kyrkoherden i Valstad

"Bland Kyrkoherdar märkes Herr Nils (Klasson, senare till Stola), som år 1509 var Biskop Vincentii Bellenacks (till Strängnäs och Finland) Fogde, eller, som det då kallades, Biskops Bryti, på Läckö Slott, blef derifrån Kyrkoherde och slutade med att vara Höfvitsman för 1000 Upproriska Westgötar mot Konung Gustaf I 1529, hvarefter han lärer med Biskop Magnus Haraldsson hafva rymt ur riket.
En sägen är att han här i Hvalstad gaf noga akt på de resande, och när någon kom i Konungens ärender, lät han gripa honom, och nyttjade till arrest-rum antingen Hvalstads kyrkotorn, eller såsom andre påstå, en gammal bod-byggnad af sten, som ännu fins på Prästgården".

 


Den smala dörren till torntrappan

 

 

Tillbaka

Ur Svenskt Diplomatarium

hwalstadhum den 1 september 1312:
Biskop Brynolf och domprost Bengt i Skara, Rörik Sture, Ragnvald Mule, Törner Jonsson, Alexander, Knut Abjörnsson, Harald från Yllestad, kyrkoherden Johannes i Acklinga, Finvid från Varola, Bengt från Suntak, Jonas Ramfridsson, "Hidhin" från Näs och Peter "Sigharsson" kungör att fogden Sune Jonsson i Skara och hans styvdotter Kettilfrid med samtycke av dennas förmyndare Sven köpt ett gods i Skämningared (Hyssna socken, Marks härad), Hökås, med intygande av förståndiga män från "biangore", vilket gods' gränser närmare definieras, bl.a. i förhållande närmsta grannen, gods tillhörigt herr Magnus Kristinesons änka Margareta.

Okänd ort den 12 september 1326:
Lagman Knut Magnusson i Västergötland och kyrkoherden Karl i Hwalfstadum lämnar på hertiginnan Ingeborgs vägnar gårdarna Torstorp och Gumstorp till Nils Ottesson i ersättning för hans gods på Dal, samt ytterligare hertiginnans gods i Hagnelösa såsom fyllnad för de 20 mark svenska penningar hans gårdar var mer värda.


Strax norr om Valstad ligger Bosgården


Källor:
SD
P E Lindskog

 

Tillbaka

Heligstad

Utmed vägen bort mot Dimbo, ca 1,5 km norr om Valstad skall det under medeltiden ha legat en marknadsplats där det också funnits en kyrka. Platsen kallades för Heligstad, men även Valstads heligstad liksom Helgestad och Helgesta har nämnts. På kartan står det idag Stadsbacken, och enligt di gamle skall det ännu i sen tid funnits kvar rester efter galgbacken där man vid grävning skall ha funnit ben.

Bengt i Falköping lämnar denna upplysning ur en bok:
Heligestads maknadsplats blev avhyst 1610, och sägnen talar om en kyrka på platsen som fått sitt namn efter uppenbarelseboken kap. 21 där det talas om ett nytt Jerusalem - den Heliga staden. En tympanonsten föreställande ett tempel med fem arkadbågar som antages hört till en försvunnen kyrka kan ha föranlett namngivningen. Kyrkan skulle varit storslagen på den tiden, med en kyrkklocka som vägde 3 skeppspund och 6 lispund - ca 562 kg. Tack, Bengt!

 

Index över kyrkorna

Karta över Falköpingstrakten

 

Källor:
FMIS