Källbykorset mot Götene och på var sin sida om den gamla riksvägen står två höga runstenar vid ett gravfält om tre högar och fyra stensättningar. Ursprungligen har gravfältet varit betydligt större,

Tillbaka

VG 56

Stenen från Skävum - bilden är något digitalt förstärkt

Styriaki satti sten thannsi iftir kaur fadhur sin

Styråke satte denna sten efter sin fader Kaur

Denna den norra av de båda stenarna (3,10 m hög) är hednisk och visar en man med ett bälte runt livet. Stenen rapporterades av fornforskaren Johan Hadorph som ditforslad på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie på 1600-talet, från att tidigare ha legat som en spång över en bäck nära kyrkan i det närbelägna Skälvum. Det lär ha gått åt tjugo par oxar för att flytta den.

Bilden har bl.a. föreslagits föreställa asaguden Tor som knyter sitt berömda styrkebälte "Meginjord". Dock saknas Tors mest kända attribut, hammaren Mjölner, men den kan ha funnits på en numer avbruten del av stenen.

Grylen

En annan förklaring som stämmer bra in på ristningen är att det är den på Island och Färöarna omtalade djurgestalten grylen som avbildats, en man som utklädd till detta beläte entonigt mumlande och ibland brölande och dansande sprang runt på åkrarna under fastan.
Det var alltid en bestämd person som var utsedd till att vara grylen, inte förrän efter dennes död utsågs en ny. Grylen var klädd i fårskinn och hade en mask formad till en mule ur vars näsborrar han kunde se ut. Innanför masken fanns en lampa som gjorde att ögonen lyste. På huvudet hade han horn gjorda av trädgrenar, och han bar på en lång och tung stång som var fastgjord i ett midjebälte, och den hade en rödmålad topp.
Grylen dansade hela natten, och gjorde även besök på gårdarna där han med stången lyfte på kvinnornas kjolar för att ge dem fruktsamhet.

Beskrivningen av Grylen stämmer in på en schaman, och kanske att Styråke som lät rista stenen gjorde detta som ett äreminne över sin far - schamanen Kaur i Skälvum.

Källa för Grylen:
Kult, Guld och Makt, Ingemar Nordgren

 

Tillbaka

VG 55

UlfR auk Ragnarr restu sten thannsi
aeftiR Fara fadhur sin
kristin man saR hafdhir
godha tro til Gudhs

Ulf och Ragnar, de båda reste denna sten efter sin fader .... kristen man
han hade god tro till Gud

Stenen räknas som en av Västergötlands ståtligaste, 4,4 meter hög och 1,27 meter bred - jmfr stenen i Levene som mäter 4,6 m. Vg 55 är förmodligen ursprunglig på platsen.

Enligt lokal sägen så skall de båda kullarna som runstenarna står på innehålla massgravar från ett slag som stod i närheten.

 

 

Tillbaka

Domarringen

Domarringen i Källby

Norr om Källby hallar finns ytterligare några gravhögar, samt en rejäl domarring som är 18 meter i diameter med ursprungligen 9 stenar, idag 8.

Källor:
Västra Götalands runstenar
FMIS

 

 

Tillbaka

Källby kyrka

Källby kyrka där torn och vapenhus stammar från 1100-talskyrkan

Kyrkan i Källby har sina tidigaste delar från 1100-talet bevarade i torn och vapenhus och fick sitt nuvarande utseende under 1790-talet. En altartavla som skänktes av Magnus Gabriel De la Gardie har försvunnit, idag finns istället en altartavla som enligt traditionen skall ha köpts från Uppsala domkyrka där den skall ha funnits i ett sidokor, funnen på vinden till Källby kyrka vid renoveringen år 2000. Dopfunten som är från 1100-talet återfanns under predikstolen där den fungerade som grundsten.

Vid ett uthus på kyrkogården står b.a. flera liljestenar uppställda

 

I söder ligger Skeby kyrka

 

Index över kyrkorna

Se en karta över området