 |
 öjentorp
strax norr om Varnhem
omnämndes första gången år
1283
som
Hognathorp i ett brev där dåvarande
ägaren Magnus Johansson Ängel sålde
gården till biskop
Brynolf i Skara för 20 mark lödiga. |
Magnus Ängel lär ha varit av Bjälboätt
på spinnsidan och blivit född i Ekebyborna
strax öster om Ulvåsa
i Östergötland ca 1210 - morfars far skall
ha varit Birger
Brosa. Dessförinnan lär gården
ha varit ägd av ätten Bonde och även
av biskop Bengt, Birger
Jarls bror. Huruvida Höjentorp var befäst
under sin tid som biskopsgård så som Brunsbo,
Säckestad,
Husaby borg
och Läckö
är oklart, men ter sig troligt.
Under
förändringarna efter reformationen 1527
drogs gården in till kronan och blev därigenom
en kungsgård. Kungsgårdar var storgårdar
som fungerade både som lokala representanter
för kronan och makten, men var också
stödjepunkter för militärapparaten.
En
mark lödig = 210,6 g guldvikt
Tillbaka
Lindskog
om Höjentorp
Den
förträfflige P
E Lindskog visste att berätta följande
om Höjentorp år 1816:
"Fordom
kalladt Agnatorp, Hygnartorp, Hägnatorp och Högnatorp;
har troligen icke varit ett UpsaIa-Öde, som B.
Rhyzelius, Sviog. Mun. sid; 90 förmenar,
utan snarare en enskild egendom, och förmodligen
tillhörig Ridderliga Bonde-ätten, till dess
det, utan tvifveI, af Biskop Bengt
den Gode, som var af nämnde ätt, död
1190, lades till Skara Biskops-Stol. Man vet ej när
det blifvit Kronans egendom; men åtminstone,
om ej förr, har det, enligt 1527 års Riksdags-beslut,
bIifvit reduceradt och Kongl. Maj:t och Kronan tillerkändt.
Det blef sedan brukadt och häfdadt för Kronans
räkning att ingen omedelbart eller genom Arrendatorer.
Landshöfdingen öfver Skaraborgs Län,
Carl Siggesson Rosendufva, innehade det från
år 1630 till 1644, och ehuru det sedermera blef
doneradt till Riks- Kansleren Gr. M.
G. Dela Gardie, synas dock Länets Höfdingar
här hafva residerat till år 1660. (Tidgrens
Westg. Hist. s. 221)".
Tillbaka
Höjentorp
- älskat av kungar
Många
kungligheter har trivts gott på Höjentorp.
Dels låg det geografiskt väl till i dåtidens
Västergötland, i Eggby
socken nära Varnhem,
dels är naturen något av det underskönaste
man kan se. Enorma rundade kullar och däremellan
djupa sänkor, på den tiden förmodligen
vattenfyllda, idag kärr med enstaka vattenpeglar.
Både Gusav
Vasa och senare Johan III var ofta på Höjentorp.
Medeltidsslottet raserades av danska trupper år
1566 varefter ett jaktslott med två våningar
uppfördes vid sidan om ruinen.
Den
som tillbragde mest tid på Höjentorp var
hertig Karl, senare Karl IX, som gärna jagade
i den inhägnade jaktparken. Han gifte sig med
sin andra hustru Christina av Holstein i Höjentorps
slottskapell.
Även
Karl XI kom senare, nästan årligen, på
besök för att mönstra sina Westgöta
Regementen.
Mellan
1630 och 1644 användes gården som residens
för den förste landshövdingen i Skaraborgs
län, Carl Siggesson Rosendufva, vilken i 1640
års jordebok stod som ägare till Ribbingsberg
i Södra Härene.
År
1647 gifte sig Magnus
Gabriel De la Gardie med pfalzgrevinnan Maria
Euphrosyne. Drottning Kristina skänkte i samband
därmed Höjentorp till sin kusin Euphrosyne
i bröllopsgåva. Magnus Gabriel som var
mycket för att bygga lät uppföra en
ståtlig barockanläggning i trä på
den gamla medeltidsborgens grundmurar. Se också
Ölanda
kapell.
Magnus
Gabriel och Euphrosynes barockslott, fasad mot sjön
Tillbaka
Slutet
för Höjentorp
Slutet
för Höjentorp kom i september 1722. På
besök var då kung Fredrik och hans gemål,
Karl XII:s syster Ulrika Eleonora vilken fått
abdikera från tronen för att Fredrik skulle
få bli kung.
Skarabiskopen
Jesper Swedberg som ankom till slottet tillsammans
med Ulrika Eleonora vid solnedgången den 4 september
och skrev sålunda i sin Levernebeskrivning:
"När
vi varit där vid pass en timma, kom elden upp
i stora byggningen. Och på en timmas tid lades
hela gården i aska. Därpå kommer
Hennes Majestät kl. 10 vid lag i blåmörkret
till Brunsbo,
medföljd av största delen av hovfolket".
