nder vikingatiden menas platsen för Elfsborgs slott ha legat på dansk mark, men trakten kring Göta Älvs mynning och nuvarande Göteborg

Av tradition brukar det antas att det var mot mitten av 1200-talet som marken kom att tillhöra Västergötland. (Eller var det så? Läs här). För att säkra den nya hamnstaden mot Västerhavet uppfördes en första borg, grunden till vad som skulle bli Elfsborgs slott (invid den idag befintliga Älvsborgsbron, i kulturreservatet Klippan). Frågan är väl dock om slottet inte kan ha byggts på en av Göta älvs alla fornborgar - se en karta.

Tillbaka

Det har spekulerats i att denna första borg uppförts ca 1260 under Birger Jarl men utökats och förbättrats av Magnus Eriksson, klar ca 1360. Borgen avlöste då Lindholmen som låg uppströms, på andra sidan älven. Det fanns också ett fäste på den södra sidan, Gullbrandshus som uppfördes under Birger Magnusson ca 1303, idag ersatt av Göta Lejon.

De olika befästningarna i vad som idag är Göteborg - bilden är klickbar

Danske Valdemar Atterdag intog borgen varefter den var i dansk ägo till en bit in på 1400-talet då den tyske väpnaren Mattias von Kalen övertog befälet.
Denne blev emellertid inte långvarig på sin post då folkhjälten Engelbrekt "rensade landet från danske tyranner och fogdar och under sitt segertåg lade jämväl Elfsborg under svenskt välde". Älvsborg var åter svenskt, men anfallen och belägringarna avlöste varandra i tät följd.

År 1442 och 1462 nämns Erik Nipertz till Kobergs slott som hövitsman på Elfsborg. Vid dagens Nya varvet fanns enligt en källa en (troligen) tillfällig befästning som kallades Billingsborg, tillhörande Elfsborgs fästning och använd under belägringen 1455.

År 1502 hade Elfsborg bränts av danskarna under Kristian, senare Kristian II, varvid Åke Hansson Natt och dag gick till angrepp, men blev tillfångatagen.
Läs om denna livfullt skildrade händelse från "Berättelser ur den svenska historien" här.

År 1526 var Måns Bryntesson Lilliehöök till Uploo hövitsman på Elfsborgs slott, stavad Monss Brwntæson. Måns var vid upproret år 1529 tänkt att bli ny kung över Sverige efter Gustav Vasa.

År 1530 var Severin Kijl till Hofsnäs i Länghem hövitsman på slottet.

Tillbaka

Elfsborgs lösen (1)

"Elfsborg anfalles af Fredrik II, den 4 september 1563".
Ur Sveriges historia 1889.

Erik XIV var 1563 i krig med Danmark och Polen. Danskarnas första framstöt var mot Elfsborg som trots 148 kanoner och mat för två månader tvingades hissa vit flagg den fjärde september. I samma svep brändes Nya Lödöse ner.

Vid freden i Stettin 1570 ålades Sverige att betala en lösensumma om 150.000 daler silvermynt för att få tillbaka Elfsborg - Elfsborgs lösen nr ett.
Summan skulle erläggas inom tre år, men var inte betald förrän efter åtta år. För detta infördes ett extra tionde 1571...

Tillbaka

Elfsborgs lösen (2)

Våren 1612 var man på krigsstigen igen. Från Halland tågade Kristian IV med 2000 man och intog återigen Elfsborg.
Fredsförhandlingarna i Knäred 1613 slutade med att svenskarna under sex år skulle betala totalt en miljon riksdaler till danskarna - det är denna lösen man brukar tala om när man säger Älvsborgs lösen.

Under betalningsperioden behöll Danmark slottet som pant, plus ett antal härader - bl.a. Bollebygd och fästet Holmboborg, även kallat Gröneborg.
Denna lösen var betungande för det svenska folket och att den betalades visar hur ytterst viktigt man ansåg herraväldet över Göta älvs mynning vara. (Lösensumman motsvarade 2/3 av Sveriges skörd under de sex åren).

Förutom extraskatter fick Sverige ta lån av Nederländerna och öka sin kopparexport. Detta medförda att Falu koppargruva blev för den tiden Sveriges största arbetsplats med tidvis över 1000 anställda.

När Gustaf II Adolf grundade staden Göteborg, som fick sina stadsprivilegier 1621, koncentrerades intresset dit istället. Gamla Älvsborgs slott fick förfalla.

Läs om händelserna kring gamla Elfsborgs slut

Gamla Elfsborg ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna

Tillbaka

Nya Elfsborg

"Johan Lillie här vid kanonkulornas musik stod med tänd lunta och nöp fingrarna
på dem som grep efter Västkustens nyckel"

År 1650 begärde magistraten i Göteborg att Kyrkogårdsholmen skulle befästas, och 1653 var ritningarna klara och godkända. Generalkvartermästare J A Wärnschiöld ledde byggnationen, och vid hans död övertog och fullbordade Erik Dahlberg Nya Elfsborgs Fästning.

Överste Jonas Kempenfeldt

Wärnschiölds förslag innebar även rivning av gamla Älvsborgs fästning, men detta genomfördes först 1660. I och med detta fick fästningen på Kyrkogårdsholmen namnet Nya Älvsborg. Material från den gamla fästningen användes delvis i den nya. År 1677 kan Nya Älvsborg anses ha varit färdigbyggd enligt 1653 års plan. Under tiden hade stridstekniken delvis hunnit förändras och anläggningen var till viss del omodern... Tillbaka Jonas Kempenfeldt Kanske att överste Jonas Kempenfeldt på bilden till vänster var den förste kommendanten på Nya Elfsborg då han innehade befattningen men dog just år 1677, måhända av de skador han ådrog sig i det blodiga slaget vid Lund året före, 1676. Bilden är från hans epitafium på väggen till Siene kyrka söder om Vårgårda i Västergötland.

Källor:
Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan
Guide till Sveriges historia
Nya varvet - en nordisk mötesplats med gamla anor