Holmboborg (Gröneborg)
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Det är inte lätt att få en bra bild av den skogbevuxna borgen,
bilden visar torrgraven D på kartan nedan

Bollebygds härad låg under medeltiden och fram till början av 1600-talet fästet Holmboborg uppe på Borgakullen i Töllsjö. Läget för borgen var ur försvarssynpunkt sett det lämpligast tänkbara där den låg
längst ut på en 25 meter hög udde i Töllsjön. På den tiden var sjöns vattenyta betydligt högre än den är idag, och de branta sidorna sluttade direkt ner i vattnet.

Borgens läge indikerar att fästet varit en forntidsborg, men då den varit försedd med vallgravar pekar det mer mot att fästet varit en borg från medeltiden. Det är ju inte otroligt att det helt enkelt är en forntidsborg som rustats upp och förstärkts under medeltiden - men ingen vet eftersom ingen utgrävning gjorts...

 

Tillbaka

Holmboborg - ett svårintagligt fäste

Att anfalla Holmboborg var ingel enkel sak. Först och främst är hela området kring Töllsjö en veritabel orgie av höga berg och djupa dalar.
Kom man väl fram till fästet så fanns i öster och norr, mot Töllsjön, en drygt 40 meter hög brant - nästan ett stup - som på ett effektivt sätt förhindrande något direkt anfall.

Branten följde runt hela borgen, och på dess krön har sedan palissader och stenmurar fullbordat ett i det närmaste ointagligt fäste, om vilket mängder av nedrasade stenar vet att berätta.

.


Ingången till borgen har legat i söder där branten sluttar något mindre. Här finns en nio meter lång och tre meter bred vall (A) som är tydligt upplagd i skift av 4 till 7 dm stora stenar.
På utsidan av vallen finns en tydlig grävd grav (B), 4 till 5 meter bred, 9 meter lång och dryga metern djup.
Omkring 45 meter norr om denna vall, på andra sidan vad som kan tänkas ha varit en förborg, låg ännu en vall (C).
Denna var svängd och hade en total längd av 85 m som i norr sammanföll med en naturlig vallbildning.
I söder fanns en torrgrav (D), ca 45 meter lång.
(E) är en oregelbunden förhöjning, vilken skulle kunna tolkas till att ha varit ett hus eller kastal med ytan 10 x 8 meter. Från dess södra del löper en otydlig "bryggliknande" förhöjning.
(F) har en mer långsträckt form, ca 12 x 6 meter - kanske grunden till ett hus.
Hela borgområdet har haft måtten ~ 90 x 45 meter - drygt 2500 m² - medan innerborgen (?) omfattat ~ 1400 m² (grovt uppskattat).

 

Tillbaka

Den tredje anfallsvägen

Militärhistorikern Ingvar Leion, känd för sina väl underbyggda teorier om slaget vid Herrevadsbro 1251 (som enligt Leion utkämpades mindre än två mil norr om Holmboborg) anser att Sjuhäradsbygden under medeltiden och en bit in på 1600-talet var ett militärstrategiskt pass mellan de svårforcerade Smålandsskogarna och sjöarna Mjörn och Lygnern.

Denna tredje väg menar Leion skall ha utgjorts av sträckan Sätila - Bollebygd - Töllsjö - Nårunga - Vårgårda näst efter de större och mer ofta använda Viskastigen och Ätrastigen.
Till viss del grundar han detta på att det i trakterna av Bollebygd och Töllsjö skall ha funnits en borg - vilket då torde vara just Holmboborg.

 

Tillbaka

Få omnämnanden av borgen

År 1668 nämns Holmboborg i en promemoria hos biskop Zakarias Klingenstierna i Göteborgs stift, men han kallar den då för Gröneborg (vilket inte skall förväxlas med Joar Blå's Gröneborg vid Enköping).

Även namnen Töllsjöborgen och Borgakullen kan förekomma, och Töllsjö skrevs som Tylsrid år 1540.
Christian Lovén menar att Holmboborg eller Gröneborg förmodligen varit en skans som anlagts vid ett krigståg, men anser samtidigt att ett alternativ skulle kunna vara att här legat en befäst frälsegård.

 

* * * *

 

Tillbaka

Danskarna på Holmboborg

Vid 1600-talets början gick gränsen mot Danmark vid Bollebygds södra gräns, och mellan 1612-1613 var häradet och Holmboborg danskt då det kommit att ingå som en del av Älvsborgs lösen.

Enligt en legend i trakten skall danskarna efter återtåget från Skaraborg suttit uppe på Holmboborg under hösten 1612.
De goda Töllsjöborna tröttnade till sist på att ha danskarna boende i sin hemsocken.
Jutarna var dem dock överlägsna stridsmässigt sett, så med våldsmedel gick det inte att bli av med dom.

Töllsjöborna gav sig dock inte så lätt, och redan på den tiden fanns det goda psykologer.
Strax före juletid kom en gammal gumma till tals med några danska soldater, varvid hon lät dem förstå att de när som helst kunde vänta sig ett verkligt "stormanlopp".

På juldagsmorgonen tog sig så sockenborna till kyrkan, och de kom från alla håll, med sina bloss tända för att lysa upp vägen.
Byn Morghult var på den tiden ganska väl befolkad, och man kan förstå att det var en mäktig syn då de kom farande i en lång karavan längs utefter Töllsjöns strand.

Uppifrån sitt fäste Holmboborg kunde de danska soldaterna se vad man naturligtvis trodde var en numerärt sett överlägsen fiendestyrka som närmade sig i ett våldsamt anfall,.
Så man begav sig hals över huvud iväg åt andra hållet - mot Danmark.

Sägnen förmäler vidare att de danskes ledare skall ha blivit nerstucken i Hedegärde inte många minuter därefter. Ännu idag kallas ett parti av vägen för Stackelid.


Källor:
Ett stort tack till Yngve Benjaminsson i Töllsjö som låtit mig ta del av hans tidningsurklipp ur BT 3 aug. 1958 och en redogörelse över platsen, upprättad av Bengt Gynnerwall från RAÄ den 22 juni 1961.

 

 

* * * *

 

 

Tillbaka

Bollebygd

 

Neapel den 9 mars 1255

 

Den katolska kyrkans överhuvud, påven Alexander IV, skriver i en bulla till biskop Lars i Skara att den romerska kyrkan beviljat prästen Johannes i Skara dispensation så att denne kan tillträda tjänsten i kyrkan i Ballabu, (Bollebygd).

Anledningen till bullan var att Johannes var född utom äktenskapet.
 

 

År 1294 skrevs Bollebygd som ballabygdh och 1420 som Ballabyghit. Enligt Linde kan namnet komma av mansnamnet Balle som betyder stor/stark.

Mellan åren 1497-1509 var väpnaren Brynte Bertilsson till Upplo häradshövding i Bollebygds härad. Brynte var far till Måns Bryntesson som mest är känd för att ha varit tänkt att ersätta Gustav Vasa som kung vid Västgötaherrarnas uppror år 1529.

Huruvida Bollebygd kan kopplas samman med Bolles runsten i Härna några mil österut kan man ju fundera över...

Bollebygds gamla kyrkas bronsklocka är försedd med dubbla runrader - se den hos historiska.se. Ca 100 m norr om kyrkan har man funnit rester efter en smedja som använts under vikingatiden och in i medeltid vilket talar för att här legat en gård.


Källor:
SD
Ortnamn i Västergötland, Gunnar Linde