 |
ackert
belägen väster om Gisseberget
har Östra Gerums kyrka vilat ända sedan
1100-talet. I Västgötalagens biskopslängd
berättas om kyrkan att den helige Sigfrid
märkte ut kyrkplatsen och vigde |
kyrkogården innan han vandrade vidare ner till Växjö.
Detta skall ha skett i början av 1000-talet och den
första kyrkan har varit en träkyrka.
Vid
arbeten under absiden på 1950-talet fann man en hällkistliknande
grav i ett sådant läge att den inte kan ha tillhört
dagens stenkyrka. Graven daterades till början av 1100-talet
och stenkyrkan till 1150-1175.
Enligt
en beskrivning av prosten Melin år 1812 har kyrkan
haft ett västtorn som revs år 1722. Minnen
av detta finns att se på den västra taknocken
som är valmad, liknande kyrkan i Södra
Lundby.
Tillbaka
En
gång hade kyrkan ett västtorn vilket förklarar
det märkligt valmade taket
Kyrkans innertak utgörs av medeltida kryssvalv som
på 1600-talet försågs med ny dekor -
"en festlig dekoration i barock-rokoko med fladdrande
draperier kring triumfbåge och altartavla".
Vid
en genomgripande retaurering år 1892 avlägsnades
och överkalkades alltsammans samtidigt som norrsidan
fick fönster upptagna och kvinnoläktaren togs
bort liksom de slutna bänkkvarteren. Dopfunten
är från 1200-talet och tillhör Remmene-typen,
predikstolen skall komma från Ettaks
forna kyrka.
Kyrkans namne Västra
Gerums kyrka återfinns väster om Skara.
Källa:
Skylt vid kyrkan
Index
över kyrkorna
Tillbaka
I
Östra Gerum
|
I
Hjortmossen här i Östra Gerum fann man
år 1920 det äldsta bevarade tyg av vävd
ull som påträffats i Sverige. Det är
en mantel om 248 x 200 cm som hittades i en torvtäkt
på Lilla Hjortmossen uppe på Gerumsberget
där den låg prydligt hopvikt under tre
stenar. Och där hade den legat i 2.300
år! Den
ovala manteln med sitt smårutiga mönster
kallas efter sin fyndort för Gerumsmanteln.
Med hjälp av modern kriminalteknik har man
kommit fram till att bäraren sannolikt har
blivit knivhuggen och dött av de sår
han fått i bröst, mage, rygg och hals.
Av bäraren fanns dock inga spår.
|
Gerumsmanteln |
På
kyrkogården har man funnit 24 mynt "från
de Sverkersonska o Erikska ätternas tid", kanske
nedlagda i slutet av 1100- eller början av 1200-talet.
Mellan
kyrkan och Gissleberget finns en gård som heter
Bosgården.
Bos- eller Bossgårdarna förekommer ganska flitigt
i Väster- och Östergötland och tros ha
haft motsvarade funktion som husbyarna som var kungliga
gårdar, stora och centralt belägna. Men möjligt
är också namnet har att göra med att Bosgården
varit ställd under Vartofta bo, ett av de åtta
bon som tillsammans utgjorde Västergötland.
Karta
över Falköpingstrakten
Källa:
P E Lindskog
Harald Widéen, 1934
|
