Uppåkra
Uppdaterad den 23 maj, 2008

Tillbaka


En gravhög alldeles invid kyrkan i Uppåkra, belyst av solens sista strålar en kväll i juli -06

ppåkra är beläget strax söder om Lund i Skåne och var från århundradet f Kr, genom 500-talet och ännu in i vikingatiden en stor och viktig plats. Här har funnits minst fem stora gårdar, flera mindre
gårdsanläggningar och vad som anses vara Nordens enda kända hednatempel.
Kanke var Uppåkra en vikingatida kungsgård, föregångaren till senare tids kungsgård i Lund eller möjligen Dalby. Strax norr om Lund låg Arendala där skåningarna höll sina landsting fram till mot slutet av 1100-talet.

Genom Uppåkra gick landvägen mellan Helsingborg och Trelleborg, och byn var därmed även en betydande handelsplats - fynden av vikter till vågar är bland de rikaste i hela Norden. Nedanför kullen flyter Höje å fram för att sedan rinna ut i Öresund, mitt emot Köpenhamn som skulle komma att grundas av ärkebiskop Absalon år 1167, mannen som brände hednatemplet Arkona på Rügen år 1169.

Uppåkra skrevs år 1085 som vpakkri i ett gåvobrev där bl.a. Uppåkra och "det andra Uppåkra" lämnades i "brudgåva" till domkyrkan i Lund av Knud den helige.

 

 

Tillbaka

Hednatemplet i Uppåkra


Den ungefärliga tempelgrunden


Templet i Uppåkra har haft, vilket är mycket intressant, samma planlösning som många av senare tiders stenkyrkor - männens ingång i sydväst, kvinnornas på den nordvästra sidan medan prästens enkla ingång funnits på kyrkans sydöstra långvägg...

Dess storlek har varit ca 13 x 6,5 meter och byggt med svagt välvda långväggar av grova, stående ekplank eller stavar. Dessa har varit nedgrävda i en ränna i jorden på mer än en meters djup, och byggnaden har haft kraftiga hörnstolpar. Mittpartiet har stått fri från ytterväggarna och har utgjorts av fyra enorma trästolpar som varit nedgrävda till mer än två metes djup.
Vid utgrävningarna fann man att templet byggts om minst tre gånger under den långa tid som det existerat.

 

Tillbaka

Fynden - guldgubbar, pokaler, m.m.

Under väggplanken har man funnit ett hundratal s.k. guldgubbar, ytterst små guldbleck som var stämplade med olika figurer som p.g.a. sin obetydlighet i guldvärde anses ha haft med dåtida kulthandlingar att göra - Tempelguld. Gubbarnas ålder uppskattas till att vara ungefär jämngamla med templet och flera av dem är identiska med de gubbar som hittats i Sorte Muld på Bornholm, faktiskt tillverkade med samma stämpel! Just denna
guldgubbe som ses här ovan föreställer dock en kvinna som håller ett dryckeshorn framför sig.

Andra fynd som gjorts är en mycket märklig och unik pokal av brons med pålagda guldbleck på vilka det finns stämplade bilder. Dess fot är endast ca en tredjedel av pokalens diameter och pjäsen måste ha varit mycket vinglig. Invid fann man en glasskål som anses härröra från 500-talet, tillverkad vid Svarta Havet, och i ett av stolphålen påträffades en järnring, måhända en edsring eller en dörring, kanske bådadera...

I anslutning till templet har man funnit mängder med lans- och spjutspetsar varav många medvetet blivit demolerade. Även rester efter en prakthjälm och sköldbeslag har påträffats.


Ett hänge med förgyllda ormkroppar
mot en försilvrad bakgrund

Man beräknar att boplatsområdet i Uppåkra var ca 300 m långt och 100 meter brett, och här finns två gravhögar invid dagens kyrka i områdets nordöstra del medan templet låg i söder.

 

Locket till ett relikskrin från 1000-talet
som återfanns då 1100-talskyrkan revs

 

 

Bronslur funnen i Gullåkra offermosse ca två km åt sydost,
en plats som anses varit knuten till Uppåkra

 

Länk till Uppåkras hemsida

 

Källor:
Foteviken, Sven Rosborn
Skyltar vid Uppåkra kyrka
SD