Borgrätt
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka

Grundtexten ur
Berättelser ur svenska historien, 1886
Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström

nder kung Magnus Erikssons tid på 1300-talet nedtecknades en
lag som kallades för Gårdsrätt eller Borgrätt, en förordning där det
nogsamt stipulerades hur ordningen skulle upprätthållas vid kungens hov men som också omfattade riksrådens och biskoparnas gårdar.
Säkert hade reglerna funnits långt före 1300-talet, men det var Magnus som lät sätta dem på pränt.
Man kan väl förmoda att tillkomsten av dessa regler var av behov efter händelser som skedde och gällde även då man var i läger.

Tillbaka

Att riddare som hade svärdet hängande vid höften började gå bärsärkagång efter att ha tittat för djupt ner i ölstånkan var naturligtvis ingenting kungen eller herremannen önskade sig, det kunde ju lätt sluta med att hans annars så dugliga stridsmän skadades eller kanske t.o.m. omkom.

Men då även bönder, trälar och alla andra som arbetade på de till ytan ofta mycket omfattande gårdarna omfattades av borgrätten, så kunde hela landsdelar komma att hamna under en enda mans bestämmande.

Att han övervakades av ett råd som bestod av tolv bönder hjälpte förmodligen inte om han väl bestämt sig för att hålla ett eget räfst- och rättarting, utan man får väl utgå ifrån att godtycket lätt kunde komma att avgöra frågan om liv eller död och att det förmodligen inte fanns någon som vågade ifrågasatta de domar som avkunnades.

 

Tillbaka

Straffen var ytterst stränga:

  • Den som slog en annan skulle få handen genomstungen med kniv och uppristad till fingern - följde sår eller blodvite på slaget miste den brottslige handen.
  • Den som i vredesmod tog till kniv eller svärd fick handen genomstungen.
  • Skällsord bestraffades med en månads vatten och bröd.
  • Stöld av ett öres värde straffades med livets förlust, ett halvt öre med förlust av hud och öron, för fyra penningar mistes huden allena.
  • Ingen fick »dobbla» eller »leka något taffel» sedan hövitsmannen eller gårdsmästaren »är mätter och hafver sagt godenatt».
    Brott häremot bestraffades med en månad i tornet vid vatten och bröd för en sven av vapen eller en skytt, underordnade »ligge i stocken eller i kistan», en småsven miste huden.
  • Ingen fick bortspela sina vapen eller mera än han hade hos sig.
  • Den som vårdslöst umgicks med elden, så att eldsvåda föranleddes, kastades levande på elden.
  • Den som upptände ljus eller eld i sitt rum sedan fogden eller gårdsmästaren gått till sängs straffades med vatten och bröd i tornet.
  • Den som klev över mur eller plank eller annan stängsel ut eller in i gården miste livet. Lika strängt bestraffades även våldtäkt.

 

Tillbaka

Danska drottning Margaretas borgrätt mot slutet av 1300-talet var en reviderad variant av kung Magnus regler, när den tillkom är dock osäkert. Redan år 1403 kom en ny lag med Erik av Pommern som undertecknare.

Borgrätten är känd bl.a. från Torpa stenhus. Den avskaffades sedan av Karl XI år 1692 som ville ha en mer övergripande rättsskipning som gällde hela landet.


Se också sidan om stegling

 

Källor:
Berättelser ur svenska historien, 1886