 |
m
man nu antar att borgen Loholm varit säte
för västgötska lagmän så
kan en förfogandelängd kanske se ut
som följer här nedan. De var |
samtliga lagmän över Västergötland
och är på olika sätt släkt eller
relaterade med varann.
Tillbaka
Eskil
Magnusson (?)

Den
förste som man tror ha kunnat huserat på
Loholm är lagman Eskil
Magnusson av Bjälboätten,
lagman
över Västergötland
ca 1219-1225.
Eskil som levde ca 1175-1227 var en äldre halvbror
till Birger Jarl,
och skulle kunna ha stått som innehavare till
Loholmen under den tid då han arbetade med att
sammanställa den
Äldre västgötalagen.
År
1217 gifte Eskil sig med den norske kungen Erik
den heliges dotterdotter Kristina Nilsdotter,
änka efter den norske jarlen Håkon Galen
som dött 1214. Den norske kungen Håkon
den gamle, gift med brodern Birgers dotter Rikissa,
f.1238, hade vuxit upp hos den nämnde Håkon
Galen.
En
ättling till Eskil, Margareta Ulfsdotter, skulle
nästan 100 år senare komma att gifta sig
med Gudmar Magnusson från Ulvåsa,
varvid Loholm kom i dennes ägo. Margaretas släkt
i rakt nedstigande led var på svärdssidan
Ulf Karlsson, Karl Karlsson och Karl
Döve - vilken var bror med Eskils far Magnus
och således Eskils farbror.
Eskil
lär ha varit personligen bekant med den isländske
skalden och stormannen Snorre
Sturlasson, av vilken Eskil blev gästad år
1219.
Se
en stamtavla
över Bjälboätten
Tillbaka
Gustav
(?)
Gustav
som också var häradshövding i Kåkinds
härad är känd från ett dokument
år 1225. Möjligt är att denne Gustav
var en korsriddare
av Johanniterorden.
Folke
(?)
Folke
förde ett vapen med lejon och lilja, och tillhörde
troligen även han Bjälboätten.
Eskil Magnusson lär ha haft en son med det namnet
- kan det vara han?
Peter
Näf (?)
Peter eller Peder Näf, 1230-1253, hade liksom
Bjälboätten ett lejon i sitt vapen. Han
är omnämnd som lagman över Västergötland
(1246?) 1251-1253 och antas vara far till Algot Brynolfssons
hustru, samt möjligen far till lagman Gustav
Petersson - se båda nedan.
Gustav
Pedersson (?)
Gustav
Petersson bar troligen även han ett lejon i sitt
vapen. Tidigare har han varit helt okänd, men
var troligen lagman under åren 1260-1270.
Han var troligen son till Peter Näf, och troligen
gift med Hafrid Sigtryggsdotter med vilken han hade
barnen Ramfrid Gustavsdotter (lejon) samt lagmannen
Bengt Hafridsson (lejon).
Hustrun
Hafrid var av Bobergsätten Hjorthuvud, dotter
till Sigtrygg Bengtsson. Sigtrygg och hans broder
Lars var de som innehade det första vapensigillet
från 1319.
Algot
Brynolfsson (?)
Algot
Brynolfsson var av de kända Algotssönernas
ätt. Han var lagman någon gång runt
år 1270, död någon gång 1298-1302,
och innan dess gift med Margareta Petersdotter (trol.
lejon), vilken tros ha varit en dotter till Peter
Näf och syster till Gustav Petersson.
Bengt
Hafridsson (?)

Från
Birger Jarls far Magnus Minneskiöld härstammade
på kvinnolinjen flera med Västergötland
förbundna stormän, vilka alla förde
ett lejon i sina vapen. En av dem var den från
år 1300 kände västgötalagmannen
Bengt Hafridsson (farfarsfar till den ryktbare hertigen
Bengt Algotsson)
samt marsken och riksföreståndaren Torgils
Knutsson.
Bengt
tros ha varit en son till den västgötske
lagmannen Gustav
Petersson som var av ätten Boberg.
År 1304
fängslades Bengt i Lödöse
av hertigarna Erik
och Valdemar.
Se
en stamtavla
över Bjälboätten
|