Har Loholm varit ett lagmanssäte?
Uppdaterad 14 maj, 2008
Tillbaka

- En hypotes -

 

 

m man nu antar att borgen Loholm varit säte för västgötska lagmän så kan en förfogandelängd kanske se ut som följer här nedan. De var
samtliga lagmän över Västergötland och är på olika sätt släkt eller relaterade med varann.

 

 

Tillbaka

Eskil Magnusson (?)

Den förste som man tror ha kunnat huserat på Loholm är lagman Eskil Magnusson av Bjälboätten, lagman över Västergötland ca 1219-1225.
Eskil som levde ca 1175-1227 var en äldre halvbror till Birger Jarl, och skulle kunna ha stått som innehavare till Loholmen under den tid då han arbetade med att sammanställa den Äldre västgötalagen.

År 1217 gifte Eskil sig med den norske kungen Erik den heliges dotterdotter Kristina Nilsdotter, änka efter den norske jarlen Håkon Galen som dött 1214. Den norske kungen Håkon den gamle, gift med brodern Birgers dotter Rikissa, f.1238, hade vuxit upp hos den nämnde Håkon Galen.

En ättling till Eskil, Margareta Ulfsdotter, skulle nästan 100 år senare komma att gifta sig med Gudmar Magnusson från Ulvåsa, varvid Loholm kom i dennes ägo. Margaretas släkt i rakt nedstigande led var på svärdssidan Ulf Karlsson, Karl Karlsson och Karl Döve - vilken var bror med Eskils far Magnus och således Eskils farbror.

Eskil lär ha varit personligen bekant med den isländske skalden och stormannen Snorre Sturlasson, av vilken Eskil blev gästad år 1219.

Se en stamtavla över Bjälboätten

 

Tillbaka

Gustav (?)

Gustav som också var häradshövding i Kåkinds härad är känd från ett dokument år 1225. Möjligt är att denne Gustav var en korsriddare av Johanniterorden.

 

Folke (?)

Folke förde ett vapen med lejon och lilja, och tillhörde troligen även han Bjälboätten. Eskil Magnusson lär ha haft en son med det namnet - kan det vara han?

 

Peter Näf (?)

Peter eller Peder Näf, 1230-1253, hade liksom Bjälboätten ett lejon i sitt vapen. Han är omnämnd som lagman över Västergötland (1246?) 1251-1253 och antas vara far till Algot Brynolfssons hustru, samt möjligen far till lagman Gustav Petersson - se båda nedan.

 

Gustav Pedersson (?)

Gustav Petersson bar troligen även han ett lejon i sitt vapen. Tidigare har han varit helt okänd, men var troligen lagman under åren 1260-1270.
Han var troligen son till Peter Näf, och troligen gift med Hafrid Sigtryggsdotter med vilken han hade barnen Ramfrid Gustavsdotter (lejon) samt lagmannen Bengt Hafridsson (lejon).
Hustrun Hafrid var av Bobergsätten Hjorthuvud, dotter till Sigtrygg Bengtsson. Sigtrygg och hans broder Lars var de som innehade det första vapensigillet från 1319.

 

Algot Brynolfsson (?)

Algot Brynolfsson var av de kända Algotssönernas ätt. Han var lagman någon gång runt år 1270, död någon gång 1298-1302, och innan dess gift med Margareta Petersdotter (trol. lejon), vilken tros ha varit en dotter till Peter Näf och syster till Gustav Petersson.

Bengt Hafridsson (?)

Från Birger Jarls far Magnus Minneskiöld härstammade på kvinnolinjen flera med Västergötland förbundna stormän, vilka alla förde ett lejon i sina vapen. En av dem var den från år 1300 kände västgötalagmannen Bengt Hafridsson (farfarsfar till den ryktbare hertigen Bengt Algotsson) samt marsken och riksföreståndaren Torgils Knutsson.

Bengt tros ha varit en son till den västgötske lagmannen Gustav Petersson som var av ätten Boberg. År 1304 fängslades Bengt i Lödöse av hertigarna Erik och Valdemar.

 

Se en stamtavla över Bjälboätten