Tarsled kyrkoruin
Uppdaterad 6 augusti, 2008
Tillbaka


Det återstår inte så mycket av Tarsled kyrka, en i området ovanlig kyrka

arsled gamla kyrka strax väster om Herrljunga och endast ett par km söder om Fölene har inte liknat någon av de övriga kyrkor som funnits i denna trakt. För det första var den huvudsakligen byggd
av sandsten, vilket i och för sig är märkligt, men den har också varit rikt ornamenterad, något som för tankarna till betydligt större kyrkor, längre norrut i Västergötland. Inte heller den grund som finns kvar ser ut som de kyrkor som byggdes här under 1100- 1200-talen. Fönster fanns som vanligt endast på den södra sidan.

P E Lindskog:
"Tarsleds Kyrka förmenes vara mycket gammal och är till mer än hälften på östra gafveln upförd af huggen sten".

Tillbaka

I en fristående klockstapel invid kyrkan hängde en klocka som enligt sägnen skulle ha tagis som byte av danskarna då de varit i Larv och härjat år 1611 men som de tvingats lämna åt sitt öde då de passerade Tarsled på sin väg hem till Danmark.

Klockan hänger idag i kyrkan i Herrljunga, vilken idag är gemensam med Tarsled. Där hängde tidigare också Tarsled kyrkas lillklocka som tros ha blivit inköpt från Väster-Bitterna år 1789, sedan 1866 enligt uppgift hängande i kyrkan i Hol.



Ingången till Tarsled kyrka har en gång varit vackert ornamenterad

Koret var skilt från kyrkan genom en rundbågig muröppning av täljsten, försedd med fotlist. I koret finns en gravsten varunder en löjtnant Tornberg och hans fru Barbro Hall, död 1708, ligger begravda. Om detta kan man läsa på ett epitafium som idag finns i Herrljunga-Tarsleds gemensamma kyrka. Även Tornbergs värja finns kvar.

Man kan undra vad detta fragment av en gammal fin stenkolonn en gång stolt burit upp - kanske själva altaret?

Hålet är knappa decimetern djupt och ca tre fingerbredder i diameter.

 

 


Inte heller den grund som finns ser ut som de kyrkor
som byggdes i trakterna under 1100- 1200-talen.

 

 

Tillbaka

Namnet Tarsled

Namnet skrevs år 1404 som Thorslefua och år 1411 som Taarzlef. Enligt Anders Kyllén som var präst i Herrljunga från år 1757 så borde Tarsled egentligen heta Täraldshed. Andra menar att förleden kommer av Thor eller Thord och är en västgötsk variant av en norsk namnförklaring av Tarald till Torvald (Linde).

I Tarsled hittar man det stora gravfältet Nycklabacken. Dit leder en väg som förr lär ha kallats för Tingvallavägen - kanske har Nycklabacken eller området nedanför hetat Tingvalla förr? Fortsätter man vägen norrut kommer man till Hobergshöjden i Fölene där ett hednatempel sägs ha legat. Sydväst om kyrkoruinen ligger Bosgården.

 

Tarsled kyrka revs år 1863.

 

Index över kyrkorna

 

Omkring år 1400 säjer riddaren Magnus Trottesson med sin hustru Märta Magnusdotters samtycke Larstorp i Tarsleds till Thorberg Kärling (Laurenzstorp i Thorslefua sokn i Kolandzhæradhe ligiande).

 


 

Tillbaka

Remmene


Dagens Remmene kyrka tillkom 1870


Den medeltida kyrkan i Remmene revs mot slutet av 1860-talet då den ansågs vara sliten och fallfärdig. Den skall ha saknat fönster mot norr och menas ha haft en lucka över koret upp till det s.k. munkrummet, precis som man har i Söne kyrkaKålland.
I kyrkan finns en medeltida dopfunt av sandsten med ornament, en madonnabild och ett krucifix av trä samt ett rökelsekar av malm vilka alla vittnar om den tid då Sverige var katolskt.

P E Lindskog om den gamla Remmene kyrka:
"Remmene tros vara den äldsta äfven som hon förmenes havfa varit nästan ensam i orten under Påvfedömets början, så att gammal sägen är, att folk från Lena Församling rest dit för att låta döpa sina barn".

Omring år 1400 säljer Gjord Fot och hans hustru Elin Rangvaldsdotter (död före 1403) sitt gods i "Asenom" i Remmene socken och gården "Quaernabiaerghom" i Grolanda socken till Johan Simonsson.

 

 

Tillbaka

Runstenen vid Remmene kyrka
- Vg 156 -


Stenen som står invid Remmene nya kyrka har en gång fungerat som
den gamla kyrkans dörrtröskel


Sidan utan kors:
Torbjörn reste sten ... efter Tore sin brorson

Sidan med kors:
...en mycket dugande sven


Stenen togs fram ur kyrkväggen av fornforskaren Djurklou mot 1800-talets slut, och han fick då sin misstanke om att den var ristad på två sidor bekräftad.

 

Index över kyrkorna

 

Remmene - en bygd med många fornlämningar


Ett stenomfattat gravröse i Remmene

Remmene är mycket rikt på fornlämningar, och på det numer avsomnade skjutfältet som var en del av Svältorna står fornlämningsskyltarna tätt.


En drygt två meter hög bautasten invid en mindre gravhög på Remmene skjutfält

 

Tillbaka

Hällkista med gavelhål


En hällkista med runt hål in till själva gravkammaren.
Bilden från Tångautställningen 1948 - Vårgårda kommunarkiv.

Hällkistan som ligger på Remmene forna skjutfält, blott 135 meter från gränsen till Vårgårda, har legat i en hög som var 10 meter i diameter. Hällkistan är åtta meter lång och 1,35 meter bred och har ett gavelhål som är är 50 cm i diameter. Än idag är hällkistan välbevarad, men svår att fotografera på grund av växtlighet. Se hällkistan inne i Herrljunga för jämförelse. Läs om hällkistor.

 

Källor:
P E Lindskog
Skylt på platsen i Tarsled
Rose-Marie o Håkan Dahlins hemsida om runstenar
SD