Norra Björke kyrka
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Norra Björke kyrka med Hunneberg till höger i horisonten

orra björke kyrka ligger på en höjd med god sikt mot Hunneberg. Troligen har den ursprungliga kyrkan uppförts under 1100-talet medan den nuvarande byggnadens södra delar är från 1400-talet.
Namnet Björke skrevs år 1540 som Birke. Dopfunten av täljsten är från ca år 1200 - norr om kyrkan har man funnit det så berömda Vitteneguldet.

Intressant är att stigporten av sten från 1800-talet har ett klocktorn av trä ovanpå, ovanligt i trakten men desto vanligare i Finland under medeltiden.

Själva kyrkan präglas dels av om- och tillbyggnader vid 1700-talets mitt med tresidigt kor och fönster, dels av en slags stilrestaurering 1903 med tillbyggnad av sakristia med rokokodrag och ny västportal med barockformer samt takryttare i väster. Drag av lökkupoler tillämpades i såväl takformer som invändig inredning.

 


Kyrkan består av en salig blandning av stilar


Namnen Södra Björke kyrka är belägen söder om Herrljunga.


Index över kyrkorna


Källa:
Bebyggelseregistret


 

Tillbaka

Den största ringen - 655 g 23 karat guld

Mellan Hunneberg och Norra Björke kyrka fann man på platsen efter den drygt 2.000 år gamla byn Vittene år 1990 en av de största guldskatter som hitintills påträffats i Sverige - 1,9 kg guld i form av fem ringar. Tre av ringarna var kraftigt demolerade varför man menar att de var nedlagda i jorden som en guldreserv, avsedda för att senare smältas ner och omformas till nya smycken.

Platsen för Vittenefyndet har redan innan man gjorde fynden kallats för Hövdingens - man kan undra varför en hövding, om det nu var en sådan som ägde guldet, inte hade denna förmögenhet mer tillgänglig så han kunde ta den med sig upp på den närbelägna fornborgen Halleberg om fara hotade. Funderingar finns dock även över huruvida man vid den här tiden inte såg guldet som en viktig dyrbarhet utan mer som att själva ägandet innebar status och gav ägaren sitt anseende. Vid byggandet av en mangårdsbyggnad försvann den stora Kungshögen som var "lika hög som farstukvisten".

 

Tillbaka

En betydande plats

I området runt Vittene har funnits fler byar eller gårdar och två ganska omfattande gravfält från åtminstone folkvandringstid fram till vikingatid. Det ena gravfältet består av fem gravhögar, en skeppssätttning och ett trettiotal flatmarksgravar, ett annat av 19 gravhögar, 19 runda stensättningar, två treuddar, fyra domarringar och sex resta stenar. Man har också haft en betydande järnframställning på platsen. Ca tre km åt nordost står thegnsten i Bragnum.

I Vittene har det en gång legat en mindre sjö som man tror har kunnat haft en förbindelse med Göta älv via Lerumsån där det fanns två fornborgar - se karta. Vid Lerum mellan Lerumsån och Härstad finns ännu ett gravfält, bestående av nio gravhögar och 34 stensättningar.

 

Tillbaka

Guldringarna

Den största Vitteneringen som ses på bilden ovan var den första man fann, detta efter att det hade fastnat taggtråd i en gräsklippare och "skrotet" följde med upp då man rev upp taggtråden...
Det är en vacker och mycket välarbetad halsring om 655 g och 23 karat som endast har fem motsvarigheter i Europa, varav en från Havor på Gotland, troligen tillverkad strax före vår tideräknings början. Slitage visar att den använts flitigt.
Dessa ringar kallas för torques och har endast kunnat ägas av mycket rika människor med därtill hörande hög samhällsställning.

En av de andra ringarna är en öppen armring av ormhuvudtyp - ändarna kan liknas vid stiliserade ormhuvuden. Av denna sort finns endast två tidigare kända ringar i Sverige, en i Danmark och en i Slovakien. Ringen dateras till ca 100-talet, vikten 145 g och guldhalten 21,5 karat.

Av en tredje ring finns endast ena halvan kvar. Denna ring är massiv och kraftig och försedd med en triangulär frontplatta. Trots att bara halva ringen finns kvar så väger återstoden 553 gram.

 

Lyssna (Västarvet)


Läs en arkeologisk rapport, 136 sidor


Se ringarna på Historiska.se


Ett annat Vittene
finns väster om Hols gravfält söder om Vårgårda.