errljunga kyrka invigdes på julafton år 1865. I byn fanns tidigare en medeltida kyrka som låg vackert belägen invid Nossans strand, norr

Denna knapphändiga beskrivning tyder på att den gamla kyrkan med våra ögon varit en vacker liten kyrka. Klockorna berättas ha kommit från Tarsleds märkliga, numer rivna kyrka och en har en text som lyder Ave Maria Jesus, skrivet med runor! Då kyrkan skulle rivas år 1865 var dess murbruk så starkt att man fick ta till dynamit.

I markerna runt den forna kyrkan ligger fornlämningrna tätt med bl.a. flera hällkistor, stensättningar och domarringar, och på Haraberget skall det ha stått en vårdkase. Herrljunga ligger också i ett mycket kyrktätt område.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Hällkista med gavelhål

En hällkista på kyrkogården vid Haraberget, bestående av en 9,2 m lång kammare med förrum i söder. I tvärväggen finns ett gavelhål om ca 70 cm vilket syns längst ned på bilden. År 1875 fann Oskar Montelius 19 dolkar och spjutspetsar samt fyra pilspetsar av flinta, en bronsnål och två spiralringar av brons m.m. jämte skelettrester i kistan. Se hällkistan på Remmene skjutfält i sydväst och den välbevarade hällkistan i Skogsbo!

Tillbaka

Lindskog om "Herljunga"

P E Lindskog om Herljunga år 1816 som han beskrev såsom varande beläget i en skoglös trakt:
"...en fornsägen vill härleda första stafvelsen Her eller Herr från en nära Moderkyrkan belägen bergskulle, som nu vanligt kallas Hareberget, men borde, enligt aflidne gamle mäns berättelse, heta Herreberget, af orsak, att Fältherrarne, efter ett uti äldre tider, i denna Församling föregånget slag, skola sammanträdt till rådplägning på samma bergskulle. Om slutstafvelserne (ljunga) tagits af de stridande Makternas skjutning och vapenbråk, eller af de rundt omkring befintlige ljungmarker, kan ej med visshet upgifvas. När man betraktar ställets belägenhet, tyckes namnet snarare böra vara Halljunga, emedan Församlingen är på alla sidor med berghällar omgifven".

"Gamla minnesmärken bestå dels uti några på särskildte ställen upreste högre stenar, af hvilka somlige äro med runor försedde, dels uti lägre och nära hvarandra satte stenar, som tyckas utvisa Domarsäte eller Tingsställe efter fornålderns bruk och dels uti några af jord och sand upkastade högar, hvilka anses hafva varit utnyttjade såsom så kallade Reduter. Af runstenarne träffas 2:ne på Fölene kyrkogård, en på Eggvena åkergärde och en ligger till trappsten vid Remmene korkodörr. Domaresätet uptäckes i norr från Remmene kyrka, på något litet afstånd från henne. På Herljunga utmark, 6 à 800 fot sydväst från Herreberget, ses en liggande sten utan runor, nästan i form af ett hjerta, 10 fot lång och 5 fot bred, som kallas Herrebordet, af orsak, att de Herrar, som öfverlevat det här i nejden hållne Fältslag, skola vid denna sten hållit måltid".

Slaget Lindskog skriver om är Slaget vid Herrljunga som skall ha stått mellan danske kung Kristian I och en svensk krigshär i Fölene år 1469.

Det omtalade Herrebordet, eller Sturebordet som det stod på en
i övrigt så gott som oläslig informationsskylt på platsen

Se belägenheten för Sturebordet hos Eniro