Bredsäter kyrka
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Bredsäter kyrka en disig morgon i mars 2007

redsäter är beläget mellan den forna borgen Aranäs och munkarnas Lugnås, en dryg mil sydväst om Mariestad i Vadsbo härad. Dess

kyrka som ibland omnämns som kapell och av Lindskog som kapellkyrka uppfördes år 1666 då den ersatte en äldre och mindre stavkyrka. Från denna stavkyrka finns klockstapelns storklocka bevarad samt 38 bräder med målningar från 1400-talets senare del, varav åtta finns i kyrkan och de övriga på Västergötlands museum.

Kyrkans väggar är täckta med spån liksom den jämngamla klockstapelns tak, men enligt Peringskiölds Monumenta från sent 1600-tal hade väggarna inte denna täckning vid denna tid och stapeln inga väggar alls. Kyrkan har varit en viktig offerkyrka ända fram till 1880-talet.

Tillbaka

En tradition i trakten berättar att det skall ha funnits en ännu äldre kyrka ca två km västerut, på en plats som kallas för kyrkbacken där det idag finns lämningar av en ring, åtta meter i diameter. Här har man påträffat en brynsten av svart skiffer vilken på en sida är försedd med dubbla rader av runliknande tecken.


Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Björsäter - ett folkungagods?

Om Björsäter som är beläget ca tre km nordost om Bredsäter skrev Lindskog följande:

"På en backe i Björsäters by har fordom stått ett kors (deraf Korsbacken kallad); här tros hafva i forntiden vatrit en ättebacke, hälst man derstädes vid en gräfning funnit sådana krukor, som vid dylike tillfällen voro bruklige. Wid Rusthållet Kolsäter finnas Qvarlefvor efter ett slott eller en borg, som efter sägen skall ha tillhört Folkunga-ätten."

Högst troligt är att Lindskog avsåg Kållsäter i öster, i riktning bort mot Trilleholm i Tidan dit traditionen förmäler att en folkunge ligger begraven. Kållsäter skrevs som kolsætre i ett skuldebrev skrivet på svenska av Anund Knutsson till 'ärlig man Tord i Munkebo' (þordhe j. munkæbonu) den 7 mars i nådens år 1372. Tidigare ägare av gården hade varit en Håkan Topp (hakon toppær).


Vid den omtalade Korsbacken finns en minnessten vars inskription berättar att Lindskog som vanligt var väl informerad, då för snart 200 år sedan:

Forntida
inbyggares
gravfält.
Aska och brända ben,
delvis i små ler-
urnor, funna vid pla-
neringsarbete här
åren 1896, 1908-09

 

Källor:
Bebyggelseregistret
P E Lindskog
SD, brevnummer 10158