id Torsjön i Inglinge i Konga härad ett par mil söder om Växjö finner man kungshögen Inglinge hög där den tronar på toppen en vidsträckt

Gravfältet där Inglinge hög ligger består av ca 130 gravar. En undersökning på 1930-talet tidsbestämde fyra av gravarna från 700-talet fram till ca 1050. Ihop med Inglinge hög som är ca 35 meter i diameter och sex meter hög ligger en något mindre hög, ca 28 m i diameter och med dryga tre meters höjd. Inglinge hög menas vara från någonstans 500- eller 600-talen.

Grannhögen

Tillbaka

"Virdakungarnas tron på kung Ingels hög"

Den närmast trekantiga stenen och klotet på toppen av den sex meter höga Inglinge hög

En kopia av det märkliga stenklotet ligger nedanför högen

"Att orten varit af betydenhet framgår icke blott af den mängd grafhögar, kummel och stensättningar, som finnas häromkring, utan ock af benämningarna Kongsängen, Kongsladan, Kongsbron, Kongsmaden, Kongsstigen, som åtskilliga ställen i trakten bära". Man kan förmoda att häradsnamnet Konga betyder Kungs härad - se dess placering på kartan över Småland.

Gravfältet avbildat i Sueciaverket - hur sann den nu kan vara...

En av två skeppssättningar, sedd från toppen av Inglinge hög

Många vill mena att Inglinge med sitt gravfält och pga sitt namn skall ha varit ynglingaättens hemvist.

Tillbaka

Värend

Värend omnämns första gången på en runsten i Aringsås, (Alvesta) omkring år 1000, dvs under vikingatid. I samband med danske kungen Svend Grathes krigståg mot Småland i början av 1150-talet beskriver sedan Saxo att Värend var ett vilt och främmande område med klippor och väldiga skogar, vars sydliga steniga ödemark effektivt avgränsade området mot Danmark. Värend förekommer i diskussionerna om vart de återvändande herulerna begav sig, som enligt vad den östromerske historie-skrivaren Prokopius skrev på 500-talet återvände till sina förfäders gamla land i Den yttersta delen av världen och bosatte sig i närheten av en folkrik stam som kallas för gautoi, götarna. Kanske att de bosatte sig i Finnveden och i Värend som utgör större delen av Tiohärad - se kartan över Småland.

Värendstenen

Tillbaka

Ett heligt område

Växjö med sin domkyrka ligger strategiskt beläget tämligen mitt i Värend. Strax norr om staden finner man Helgasjön, Den heliga sjön (Helige siöö 1693). I Helgasjön ligger också Helgö, Den heliga ön (Helige öö 1661), invid Växjöbiskoparnas Kronoberg. Helgasjön avvattnas av Helige å. Det kan med hänvisning till domkyrkan placering förefalla som att namnen har att göra med Växjös etablering som kyrkoort på 1000-talet, så som det står att läsa om i Sigfridslegenden - eller möjligen under 1100-talet eftersom större delen av Småland omtalas för att ha dröjt länge med att ta emot kristendomen, bl.a. då norske kung Sigurd Jorsalafar kom på visit på 1120-talet under vad som kallas Calmare ledung.

Påven i Rom hade instruerat att de kyrkor som skulle uppföras i den norra delen av världen skulle förläggas till de gamla hedniska platserna - i Värend finner man många intressanta namn och platser som skulle kunna peka på att här fordom var ett centrum för de asatroende, vad vore då lämpligare än att börja här?

Vid en titt på kartan norrut från Den heliga sjön finner man Asasjön (1658) och platserna Asa och Asaryd medan man i söder vid Huseby finner Odensjö och Odenslanda, söder om sjön Salen där Aringsås ligger. Lite öster därom ligger Torsjön där man finner Inglinge hög, söder om Tegnaby - nog skulle de heliga namnen kring Växjö kunna vara hedniska!
Tyke viking hade kunnat ge besked...