Väster-Bitterna
Uppdaterad den 7 oktober, 2008
Tillbaka


En ovanlig domarring på gården Stommen i Väster-Bitterna med 11 stenar

nådens år 1384 omnämnes Bitärna sokn norr om Herrljunga för första gången. Det berättas om att Bitterna i gamla tider varit 'ett slagfält, der de slagne af Befälhafvarne blifvit begravne'.

Tillbaka

Virkelsborg


Virkelsborg sett från öster

En gammal sägen vet att berätta om en fornborg som skall ha legat i Väster-Bitterna, väster om Tolanda by som år 1407 omnämndes som Tholunda.
Wirkels borg (kallad Wirkunsborgh på 1600-talet) låg längs den gamla vägen som bl. a. gick från Lödöse via Lena, Lagmansholm och S:a Härene för att via Bitterna leda vidare upp mot Skara.

Namnet Tolanda sägs kunna härledas antingen till 'torrt land' eller 'torg land' (plats). Det närbelägna Karla kan mycket väl ha varit en stor handelsplats vilket i så fall har inneburit att Wirkels borg legat strategiskt utplacerad längs vägen - säkert såg knektarna i borgen till att de resande betalade sin vägskatt...

Omgiven av en ca 3-5 meter bred och ca 1 meter hög vall ligger ett område med måtten 45 x 35. Utanför vallen ligger en delvis bevarad vallgrav, två till tre meter bred och ett par decimeter djup. Anläggningen är delvis skadad av en grustäkt, men är ändå ganska tydlig. Utanför den norra kanten ligger en stor stensättning, 14 meter i diameter.

Tillbaka

I uppteckningar från 1600-talet nämns anläggningen som "gammalt Slått eller Skantz med Grafwer om kringh, ...kallas Wijrkunsborgh.

Paralleller till Virkels borg finns inte många i Västergötland. I närheten av Vårgårda upptäcktes en liknande anläggning, också den belägen på ett krön med en vallomgivande yta (måhända att det är lämningarna i Södra Härene som menas?). Fornborgar ligger oftast på bergkrön och har stenmurar i kanterna, och är alltså av annat slag. Wirkels borg är alltså en mystifierande anläggning.

På en karta från 1700-talet kallas borgen för Tolanda Slott, men ingenstans går det att finna vem som varit ägare till borgen. Ännu i början av 1800-talet talade de närboende om Wirkels eller Tolanda borg. Detta kan sannolikt vara riktigt, då det på platsen finns en mängd stora, släta stenar. Men vem var Wirkel eller Wirkun - eller vad betyder ordet? Enligt en tradition från Barne-Åsaka skall en Virkel ha bott här. Några markägare i socknen har annars varit Erik Axelsson Tott och den danskbördige Abraham Brodersson Tjurhufvud. Noterbart är också att gården intill heter Borgen.

Sommaren 2008 utfördes en mindre arkeologisk undersökning av platsen, varvid man påträffade vad som anses ha varit en husgrund som stått innanför de stenar som utgjort en mur, liksom en keramikbit som tros ha varit från ca 500-talet. Troligen blir det ytterligare undersökningar under 2009.

* * *

I Lekåsa som ligger ca tre km väster om Virkelsborg låg enligt en sägen förr en fornborg eller förskansning uppe på Skaraberget.

 

Tillbaka


"Wirkelsborgstenen" i Tolanda - vid gården Borgen!

 


Det kan ha legat ännu en borg i Bitterna - Lars Andersgården påstås ligga vid en fornborg...

 

Tillbaka

 


Min diffade Cheva tog mig nästan vart som helst - som här till Virkelsborg

 

Svärdet till vänster har hittats i Väster-Bitternas socken, daterat till ca 1300-talet. Ursprunglig total längd har troligen varit cirka 125 cm.

Hjaltet (svärdsfästet) är 28 cm, och klingbredden har troligen varit cirka 43 mm.
Den trapetsformade knappen i toppen består av en nitbricka av brons.


I Lockatorp strax väster om Wirkels borg hade den danska släkten Tott en stormansgård på 1400-talet.

Erik Axelsson Tott som var en av Sveriges främsta befälhavare i försvaret mot ryssarna lät ca 1475 uppföra Olofsborg i det på den tiden svenska Finland. Kanske bodde han här i Lockatorp?

Källa för svärdet: Björns Svärdssida

 

 

Tillbaka

Karla by och kloster


Karla högar i Bitterna - en samling gravhögar

Karla omnämnes år 1489 "...j Karlogha". Enligt K J Gustafsson måste Karla ha varit något slags centrum i forna tider om man skall döma av alla de vägar som leder till byn. Totalt finns tre storhögar och ett tiotal runda stensättningar på kullen. Vid kullarna har man enligt lokalbefolkningen funnit hästskor av tysk typ, säkert spår efter en drabbning någon gång för länge sedan.

Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.



Under den liggande stenen är ingången till vad som
bör vara en gravkammare i en av högarna


Karla kyrka med stom låg före skiftet på krönet av en höjd 30 m söder om Backgården. På platsen har man funnit ett bokspänne. Kyrkan har troligen raserats i samband med digerdödens kulmen vilken härjade som värst i Sverige runt 1350-talet för att senare återkomma flera gånger.

Mellan Karla högar och Höga Stenar ligger Ärjarekullen, varpå en rejäl stenmur från 1888 löper och där en gravhög är belägen, 16 m i diameter och 2 m hög.

År 1489 omnämnes Karla eller Karls kloster i skrift, vilket varit beläget på en klippterrass vid Prästlunden. Vad för slags kloster det var frågan om är dock höljt i dunkel.



"I Prästlundsparken i Karla har en gång Karla kloster legat
på en terass nedanför ett berg nära Höga Stenar"

 

 

Tillbaka

Höga stenar


Kullen med de tre bautastenarna på toppen är kraftigt decimerad av grustäkter

 

 


Höga stenar - 3 stora, resta stenar: 1.9 m hög och romboid; 2.4 m hög resp. 2.5 m hög.
Prästaberget till höger i fonden - platsen för Karla kloster?

 

 


De stora stenarna har utsikt nort mot domarringen

 

Tillbaka


Strax öster om Tolanda står denna sten invid
den gamla landsvägen, väl 2 m hög

 

 


Björnabro mellan Vedum och Västerbitterna - ej att förväxla med Björnabro över Lidan som
byggdes av Skarabiskopen Bengt den gode i slutet av 1100-talet

 

 

Tillbaka

Stenfyndet i Bitterna 2004


Vad är det man funnit på Kartegårdens mark i Bitterna?

På Kartegårdens ägor öster om Bitterna kyrka fann man hösten 2004 vad som troligen är en 1.000 år gammal vägbank, troligen ännu äldre då medelvärdet för torvens tillväxt är 0,5 mm/år och torvlagret är 80 cm. Stenläggningen består av stora rundade stenar mellan 20 och 40 centimeter stora vilka ligger i en tät packning i dubbla skikt med mindre stenar emellan. Flera stenar har en flat sida uppåt och alltsammans vilar på en lerbotten.

På bilden ovan har stenarna genom frostsprängning kommit att skjuta upp ur marken, men då markägaren Gösta Bäckström gräver med en skyffel i den mjuka torven kommer nya stenar i dagen, visande en nästan plan yta.

Gösta berättar att man även har föreslagit att det skulle kunna vara en stenbrygga för en hamn så som man tror att det varit i Sätuna vid Hornborgasjön - säkert vet man dock inte förrän arkeologiska undersökningar gjorts. Han berättar också att gården som ligger uppe på den vida kullen i bakgrunden på bilden skall ha varit en kungsgård för länge sedan, och där bakom ligger gården Sköttning som lär ha en historia av biskopsgård. Intressant!

 

 

Tillbaka

Hällkistan i Bitterna


En av alla de små kullar som finns överallt i Västergötland - kan det va´ nå't?


Javisst - denna oansenliga kulle någon km norr om Karla högar innehåller en 4.000 år
gammal hällkista, ca 8 meter lång. Höjden i fonden menas av di gamle ha hyst en fornborg.

 


En dolk som en grävling grävt fram ur hällkistans inre - påträffad vid besöket!
Förvaras hos markägaren.

 

Läs om hällkistor

 

 

Tillbaka

Väster-Bitterna kyrka


Bitterna kyrka som har rötterna i 1100-talet ligger vackert belägen uppe på en kulle

Kyrkan i Väster-Bitterna tillkom på 1100-talet och har en dopfunt i sandsten från 1200-talet. Kyrkan som omnämndes första gången år 1407 har stiftets äldsta storklocka, gjuten redan år 1421. Lillklockan är från år 1748 och kommer från Öster-Bitternas kyrka som brann år 1861. I kyrkan förvaras en liljestensliknande gravhäll, och dess krucifix är från 1400-talet.

Alldeles nedanför kyrkan ligger Roys och Rogers Mack - Galenskaparnas bensinstation.

 

 

Tillbaka

Öster-Bitterna

Det finns också ett Öster-Bitterna, kallat för 'Öster' som blev omnämnt år 1546. Kyrkan i Öster-Bitterna var 16x7 m och muren som omgärdade kyrkan var 48x48 m. Den skall ha legat på en bergsknalle strax norr om Tolagården.
På Per Jonsgården står en vacker runsten på en bergknalle - Vg 128.

 


 

* Stom - I varje socken i Västergötland skulle enligt hertig Carls förordnande av år 1597 finnas ett stomhemman vilket skulle försörja församlingsprästen. Denna Stom har inte alltid varit bebodd av prästen utan kunde tjäna som bostad för hjälppräst, klockare eller prästänka. De flesta av Västergötlands modersocknar har centralt placerad stomjord. I socknarnas mer perifera delar brukar andra mark- och bebyggelsenamn med anknytning till kyrkan återfinnas, exempelvis Prästängen, -mossen, -berget, -forsen, -kvarnen e.dyl.)


s