 |
lvastra
kloster är beläget alldeles
invid berget Ombergs
fot. Klostret var helgat åt jungfru Maria
och var vid bildandet Nordens första |
cistercienskloster. Enligt munkarnas egna anteckningar
skedde detta år 1143 på inrådan
av "den fromma drottningen av Sverige",
vilken torde ha varit drottning Ulvhild, makan till
Sverker
d.ä. som nu var drottning för tredje
gången. För Sverker var det viktigt att
försäkra sig om kyrkans stöd för
kungamakten då kyrkan vid den här tiden
blev en allt större maktfaktor att räkna
med.Även Nydala
kloster i Småland
grundades samma år.
Under
Ulvhilds tidigare giftemål med den danske
kungen Niels
hade hon lärt känna Nordens ärkebiskop
Eskil i Lund, som hade goda kontakter med abbot
Bernard av Clairvaux. Det var via Eskil som Ulvhild
framförde sin önskan om att få ett
kloster förlagt hit till Alvastra. Så
skedde också, och klostret invigdes år
1185.
Då
Gamla Uppsala
blev ärkesäte ca 1164 kom munken Stefanus
från Alvastra att bli dess förste ärkebiskop
och var så fram till sin död 1185.
Tillbaka
"
Till den nordliga köldens yttersta nejder "
Cisterciensmunken
Bernard av Clairvaux - målning från
1400-talet
De
munkar och lekbröder som av abbot Bernhard
fick ordern att bege sig till "de avlägsna
folken i den nordliga köldens yttersta nejder"
kom från det franska klostret Clairvaux. Från
Alvastra skulle de senare utgå för att
också bilda bl.a. Varnhems
kloster.
Under
sin storhetstid var Alvastra Sveriges största
kloster, och det kom att blomstra i nära 400
år. Vid tiden för reformationen ägde
klostret 438 gårdar, fördelade över
flera landskap. En av gårdarna lär ha
varit det västgötska Almnäs
på andra sidan Vättern, sjön som
på den tiden var ett vatten som förband
Västergötland med Östergötland
snarare än skiljde dem åt. Ut på
Vätterns vatten begav man sig från Alvastras
hamn Hästholmen
som låg endast ett par km västerut, strax
söder om kung Sverker
den äldres närbelägna kungsgård.
Tillbaka
Det
tidiga klostret
De
första byggnaderna var inte de som vi idag
kan se resterna efter. De var alla bygda av trä
från Ombergs sluttningar och hade taken täckta
av vass eller halm från Tåkern. Allt
var uppfört enligt cisterciensordens bestämelser,
vilka angav att det skulle finnas ett kapell, en
matsal, sovsal, gäststuga och rum för
portens väktare.
Cisterciensmunk
och konvers,
teckning av C S Hallbeck |
|
Så
snart man kommit i ordning och fått
ekonomin ordnad började man ersätta
trähusen med kalkstenhus. Stenarna hämtade
man från Ombergs norra sida, och säkert
såg Sverker till att allmogen utförde
de flesta av de tunga jobben.
Hur
många som levde i klostret finns det
inga bestämda uppgifter om, men man vet
att munkarnas antal omkring år 1350
var minst 41, av vilka 33 bortrycktes under
digerdöden.
Då
detta inte verkar ha haft någon större
inverkan på klostrets förehavanden
kan man ana sig till att konversernas antal,
de var ej medräknade ovan, var förhållandevis
i en större numerär.
Konverser var värdsliga bröder som
utförde de flesta av klostrets sysslor,
men avsagt sig all ägande av egendom
och avlagt tysthetslöfte. Under
normala förhållanden var konverserna
fler till antalet än munkarna, varför
man tror att det strax före 1300-talets
mitt bodde mellan 100 och 200 personer innanför
klostermurarna.
|
Tillbaka
Gerardus
- den förste abboten i Alvastra
Av
de många som levt sina liv på klostret
har endast ett fåtal fått sina namn bevarade
till eftervärlden. En som man dock känner
till är den förste i abboternas långa
rad, den fromme Gerardus. Han tillhörde det allra
första konventet, och under fyrtio år ledde
han sitt klosters öden fram till år 1193.
Då lämnade han över abbotsstaven och,
gammal och svag, påbörjade den långa
färden tillbaka till sin ungdoms Clairvaux för
att där få sin grav.
Alvastra
klosterruin är som en bättre tavla från
nationalromantikens tidevarv...
Tillbaka
Den
nya gotiska stilen
Klostret
uppfördes i den nya moderna gotiska stilen, mest
kännetecknad av de spetsiga bågarna med
sina luftiga ribbvalv. Alvastra var ganska säkert
först i landet med denna stil - se Gudhem.
I
klostrets omgivningar fanns både fiskdammar
och klosterträdgård, en kvarn, ett tegelbruk
och ett garveri - anläggningar som bröderna
behövde för att livnära sig och kunna
framställa mediciner, bygga hus och tillverka
böcker.
Då
Sverker
d.y. dött efter striden vid Gestilren
1210 fördes han till släktens kapell nere
vid Vätterns strand.
Sverkerättens
gravkapell vid Vätterns strand, med Västergötland
tronande i fonden
På
en minnessten över Sverker d.y. skall det ha
stått:
Oc
aer hans e giættit at godo
-
han lämnade ett gott minne efter sig -
Tillbaka
Vilorum
Begravda
i Alvastra är bl.a.:
De
tre kungarna lär ha blivit förflyttade till
Alvastra kloster från ättens familjekapell
som låg nere vid Vätterns strand, för
att istället jordfästas framför högaltaret.
Klostret
byggdes i den nya, moderna gotiska stilen
 |
År
1344 dör Ulf Gudmarsson i klostret. Han
fick sin grav i ett tillbyggt kapell, vilket
tyder på att stora donationer från
Ulf och hans Birgitta kommit klostret till godo.
Gravhällen upptäcktes 1828 och finns
idag på HM i Sthlm, sommaren 2003 återbördas
den replik som syns på bilden.
År
2003 återfinner man också Ulf själv
- förvarad i en magasinslåda på
Historiska muséet i Stockholm...
Läs
mer om Ulf från Loholm
på sidan om Ulvåsa.
|
Stenens
inskription:
Här ligger välbördig riddare herr Ulf
Gudmarsson,
lagman i Närke, fordom den saliga Birgittas make,
som dog Herrens år 1344 den 12 februari
Tillbaka
I
källarvalven i abbotens hus kan man fortfarande
göra ett besök. Måhända förvarade
han sitt vin här?
I
källarvåningen har det funnits vattenrännor
i golvet vilka lett fram vattnet till en brunn så
att man där kunde ta sitt färskvatten.
Tillbaka
Gemensam
grundritning
De
flesta, särskilt cistercienskloster, byggdes
efter samma grundritning.
Jämför
med Varnhems
kloster i
Västergötland och Herrevadskloster
i danska Skåne
Tillbaka
För dig som har en äldre webbläsare
- du måste se övre delen av kartan för
förklaring av siffrorna, annars se här nedan.
Att trycka knappen F11 på tangentbordet är
inte heller fel!
|
1.
Kyrka, invigd 1185
2. Ulf Gudmarssons kapell
3. Kapell
4. Bibliotek med sovsalar på andra våningen
- dormitorium
5. Sakristia
6. Kapitelsal
7. Arbetssal - Auditorium
8. Värmestuga - calefactorium
9. Matsal - Refectorium
10. Kök
|
11.
Lekbrödernas arbetssal
12. Lekbrödernas matsal
13. Lekbrödernas kapitelsal
14. Korsgång
15. Tvättrum - Lavatorium
16. Klostergården
17. Abbotens hus
18. Sjukstuga
19. Gästhus |
Det
är väl inte utan att man kan känna
igen sig...
Cistercienserklostret i tyska Chorin från år
1272
Ur
Erik Dahlbergs Suecia
Antiqua et Hodierna
Här har den gode Dahlberg för en gångs
skull
tagit till i underkant med sina proportioner
Läs
vidare om hur det skulle kunna vara att
vandra
omkring i Alvastra kloster under medeltiden
Tillbaka
Slutet
- Kungsgården
Alvastra
Vid
reformationen på 1500-talet, under Gustav
Vasa, upplöstes klostret och jordinnehavet
drogs in till kronan varvid Alvastras egendom ombildades
till Alvastra kungsgård. Materialet
i själva klosterbyggnaderna kom snart att intressera
flera byggherrar - stenar fraktades till bl.a. Gustav
Vasas Vadstena
slott och till Per
Brahes byggen på bl.a. Visingsö.
År
1651 fick Mattias Palbitzki kungsgården Alvastra
i förläning av drottning Kristina. Mattias
som också innehade Julita kloster i västra
Södermanland där han dog ligger begravd
i Erska vid dagens Sollebrunn, Västergötland.
Källor:
Skisser från RA:s informationstavlor i Alvastra
STF:s årsbok 1942 - Alvastra kloster - inför
ett 800-årsminne, av Otto Frödin
