Galstad i Tumbergs forna socken omedelbart norr om Vårgårda i Västergötland gjordes år 1950 det sensationella fyndet av en 36 cm lång och 26 cm bred ceremoniyxa. Samtidigt fann man delar av sex st vridna

Tillbaka

Yxan från Galstad är tillverkad med en komplicerad teknik består av ett millimetertunt bronsskal gjutet över en lerkärna som ännu till stora delar fyller håligheten. Yxbladet är fint ornerat med parallella linjer och trianglar som följer bladets konturer och har tre infällda bronsknappar. Tillverkningstekniken visar att yxan aldrig varit avsedd för praktiskt bruk utan kanske varit ett prestigeföremål eller haft en funktion i någon kultutövning.

Yxan som den kan tänkas ha sett ut, även om
skaftet säkert varit betydligt vackrare...

Då yxan hittades i en grusgrop var det ingen som förstod vad det var - så den hamnade ovanpå ett oljefat för att inte följa med som en orenhet i gruset. Där låg den sedan länge innan någon en dag insåg att den var något unikt... Intressant är att fynd av andra yxor pekar mot att de brukar dyka upp i par, finns eller fanns det ytterligare en yxa i grusgropen...?

Tillbaka

Skogstorp

Den bäst bevarade av de båda yxorna från Skogstorp
Antiqvarisk tidskrift 1863

Det har även gjorts ett fynd av två ceremoniyxor i Skogstorp, beläget öster om Eskilstuna. Träskaften på dessa yxor är överdragna med tunn koppar, eggens bredd på den bäst bevarade yxan är 27 cm.

Ceremoniyxa:
Även kallad kultyxa, paradyxa, praktyxa, processionsyxa mm. Yxor som på grund av sin utformning (överdriven storlek, värdefullt råmaterial eller oanvändbar i praktiskt arbete) tros ha fungerat som ett prestigeföremål eller haft någon funktion i kultutövning. Yxor som tros ha varit ceremoniyxor förekommer i de flesta material både under sten- och bronsålder.

Bild från en informationstavla vid Ekornavallen,
läs också om bronssköldarna från Fröslunda

Figurin med horn, Danmark