ett mycket vackert odlingslandskap där stengärdsgårdar och fägator ännu finns bevarade står den runsten som för 1.000 år sedan höggs och restes i Öster-Bitterna för att hedra minnet av en avliden

Håkan och Torgöt reste denna sten efter …, sin fader, en god bonde

Detta menar dock Karl J Gustafsson stämmer dåligt med hur han skulle vilja tolka den:

Asgeir och Aurkair reste denna sten efter fader sin, Ra... ...godan ...

I sin bok Mera om runstenar och ridvägar i Västergötland beskriver Karl hur han tänker sig att Asgeir skulle kunna vara en vikingahövding från Per-Jonsgården i Öster-Bitterna som, i samband med att han tog dopet, kallade sig vid det nya namnet William eller Weland.
Karl tar även upp det faktum att det i England både finns ett Bitterne Central Parish och ett Bitterne Manor varav det förra finns omnämnt i Doomsday Book ca år 1090.

Ännu en William från Bitterna omnämns av Karl, Guellimus de Biterne (William från Bitterna), vars arvingar år 1292 sålde ett hus i Paris till Skara domkapitel för att hysa in de studenter som man skickade dit för att studera bl.a. teologi.

Att en man från Öster-Bitterna på 1200-talet ägde hus i Paris är ju en ganska fantasieggande tanke!!!

Tillbaka

Varia

Den forna byn Öster-Bitterna brann ner år 1861, men ett tjugotal meter söder om runstenen står en smedja från byn ännu kvar. Byns kyrka som brann år 1781 hade måtten 16x7 m.

En tämligen välbevarad fägata där kreaturen en gång vallades förbi de sådda åkrarna

Den gamla smedjan - det enda som återstår av Öster-Bitterna gamla by

Tvåstena - tvenne bautastenar i trädgården till den gamla affären

En 2,3 m hög bautasten framför ett blommande körsbärsträd i solnedgången

På Storegårdens marker i Öster-Bitterna fann man i början av 1900-talet en armring av guld med skålformiga ändar, ganska lik den i Södra Ving.

Ett stycke österut finns Trefotastenen

Läs också om Väster-Bitterna

Källor:
Mera om runstenar och ridvägar i Västergötland / Karl J Gustafsson
P E lindskog