å man kommer närmare slås man av hur väl bibehållet slottet är, ingenting verkar ha förfallit eller förändrats under de århundraden slottet levt sitt liv.
Uppe under taket i ett av tornen hänger fortfarande en gammal fin vällingklocka upphängd i en gedigen träbalk som sticker ut från ett fönster, kanske har den i forna dagar kallat till måltider för såväl herrskapsfolket som de mer eller mindre livegna tjänstehjonen.

Men slottet lever vidare även om ingen bor där, och är idag ett förnämligt prov på hur adelns liv och leverne kunde gestalta sig. År 1926 stannade nämligen tiden på slottet då grevinnan Emilie Piper gick ur tiden. Hon testamenterade då alltsammans till Östergötlands länsmuseum med förbehållet att ingenting vare sig fick tas därifrån eller ställas dit, så alltsammans återfinns precis så som hon lämnade det: skåp och lådor är fulla med allt från husgeråd till personliga tillhörigheter, sänglinnen, porslin och barnens leksaker - allt finns kvar.

ppför denna backe har mången berömd man och kvinna vandrat, och det var här som Axel von Fersen d.y. påbörjade sin resa till Frankrike 1770, blott fjorton år gammal. Det skulle visa sig bli början till ett liv fyllt av äventyr som inte någon ens skulle kunnat drömma om att hinna med under en livstid.

Målning från ca 1800

är ett axplock ur hans liv; Axel von Fersen d.y. var rådgivare åt George Washington i Nordamerikanska frihetskriget, han hade ett eget regemente nere i Frankrike, han var drottning Marie Antoinettes älskare och det var han som arrangerade hennes och makens flyktförsök undan franska trupper 1791.

Han fungerade då som hemlig svensk minister för Gustav III samtidigt som han var Ludvig XVI:s personlige rådgivare. Sedan var han i Ryssland och krigade, sammanträffade med Napoleon i Rastatt 1797, blev svensk riksmarskalk 1801 och utnämndes till general 1809 för att slutligen bli ihjälslagen av en lynchmobb i Stockholm 1810, felaktigt anklagad för att ligga bakom den svenske (danske...!) tronföljaren Karl Augusts död...

Tillbaka

Och detta var ändå bara en del av hans äventyr, nämligen de som lyckats dröja sig kvar i mitt hjärnkontors förvirrade vindlingar plus några tillägg från min gode vän Robert Carlsson.

Slottet Löfstad har anor från 1400-talet, och ägare har släkterna Lillie, De la Gardie, von Fersen och Piper varit.

I deras kök, som nuförtiden är ett café, kan man dricka en god kopp kaffe under det vackra valvtaket, begrundande att kanske lille Axel en gång sprungit omkring där bland tjänstefolket.

Löfstad slott ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna